…öppnade jag en Pollypåse. Nu är det inte många kvar. Tar max 5 min till så är den slut.
Jag är lite less på folk som påstår sig äta sååå mycket godis och ojar sig då dom kanske ätit 6 godisar eller så. Fy satan vilket jävla skit! Det är väl ingenting att gnälla över! När ni är lika långt ner i onyttighetsträsket som jag är, DÅ kan ni komma och gnälla!
Hur svårt ska det egentligen vara att skärpa till sig igen?? Hur kan beroendet vara så oerhört starkt? Jag måste få nån sorts hjälp för detta.
Jag har kämpat och slitit för att nå mitt mål, och så fort jag kom dit så sjönk jag tillbaka till dom urusla vanorna. Nog är det väl själva fan!!
Min mage är fruktansvärt uppsvälld på kvällarna. Hade jag inte haft en sovande Pontus i famnen så hade ni fått se bild. Och all skit jag äter börjar sätta sig där. Så fort det går att förstöra det man jobbat på i 7 månader.
Suck…
Jag är nog för besatt så det kan inte bli annat än skit. Måste tagga ner och…ja inte fan vet jag.
Jag hinner inte med allt jag skulle vilja få gjort på dagarna nu när jag jobbar igen. Man är trött när man kommer hem och så vill man ju umgås med familjen samtidigt som man vill hinna med att laga mat, träna, träffa vänner osv osv. Men inget hinns med känns det som. Måste försöka planera lite så blir det nog bättre.
Här hemma verkar det gå bra för Tomas och barnen. Och det är ju bra! Men det känns helt fel att åka till jobbet. Vill ju vara med barnen och ha koll på allt.
Var via Knegar’n efter jobbet för att få lite nya arbetskläder, och påväg hem blev jag tvungen att vända och ta en annan väg då det hänt en olycka. Måste ha hänt bara nån ynka minut innan jag kom dit. Det såg ut som att en moped kört in i en lastbil. Kan ha sett fel. Men en person låg på marken och folk hade samlats runt denne.
Fy faan va det var obehagligt. Med gråten i halsen körde jag hem till mina barn och kramade dom. USCH för den dagen dom börjar köra moped/bil.
Hoppas ingen blev allvarligt skadad i alla fall.
Men nu till nåt roligt!
Min älskade son blir 9 månader idag! Och han är helt oemotståndlig, man bara smälter när han ler. Han charmar alla i sin närhet.
Han äter riktigt hyfsat nu med gröt och puréer. Ammas nattetid men det ska vi försöka sluta med nu i helgen kanske.
Han drar sig fram på golvet och är otroligt nyfiken på allt. Finns ingen finare pojke!
Och om en månad fyller Elin 3 år! 3 år liksom, rackarns va fort det gått! Finare flicka finns inte!
Postat med WordPress för Android